.svg)
Berättelsen om Uppåkras storhet
Smycken, mynt, hantverk och redskap, såväl lokalproducerade som import från Romarriket, Mellanöstern, Ryssland och dagens Tunisien, vittnar om skickligt hantverk i anslutning till Uppåkra och om långväga kontakter med olika delar av världen.Med 99.8 procent av den gamla järnåldersbosättningen kvar under mark, har vi endast skrapat på ytan, bokstavligen.Vill du besöka de utgrävda fynden? De finns på Historiska Museet i Lund. Klicka här!Kartbild över metalldetekteringen: Inst. För Arkeologi och antikens historia
Glasskål 500 e.Kr
Den här unika glasskålen saknar motsvarighet i Norden. Den avancerade överfångstekniken och motivet med blå lotusblommor kan härledas till de sydöstra delarna av Svarta havsområdet. Kanske tillverkades skålen av en skicklig glasmästare i dagens Rumänien, Ukraina eller södra Ryssland, för att sedan omsorgsfullt packas in och föras norrut till Uppåkra. Skålen kan ha fungerat som en alliansgåva mellan härskare, för att sedan komma att användas som ett liturgiskt kärl. Den påträffades nedgrävd vid eldstaden i kulthuset tillsammans med en praktfull bägare.
Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet
Bägare 500 e.Kr
Den här praktfulla bägaren i silver och koppar dekorerad med guldband påträffades tillsammans med en dyrbar glasskål i kulthuset. Troligen har den spelat en roll i de ritualer som utfördes i helgedomen innan den begravdes i marken. Guldbandets bilder föreställande slingrande hästar och människor är en stil som var vanlig i Sydskandinavien omkring år 500 e.Kr. Bägaren kan ha tillverkats i Uppåkra av en skicklig guldsmed vid den här tiden.
Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet
Den här praktfulla bägaren i silver och koppar dekorerad med guldband påträffades tillsammans med en dyrbar glasskål i kulthuset. Troligen har den spelat en roll i de ritualer som utfördes i helgedomen innan den begravdes i marken. Guldbandets bilder föreställande slingrande hästar och människor är en stil som var vanlig i Sydskandinavien omkring år 500 e.Kr. Bägaren kan ha tillverkats i Uppåkra av en skicklig guldsmed vid den här tiden.
Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet
Brakteat 400 – 800 e.Kr.
Inuti det nedbrunna huset från 400-talet har flertalet medaljonger av guld, så kallade brakteater grävts fram. Dessa brakteatrar var populära smycken under folkvandringstid (400-550 e.Kr.) och vendeltid (550-800 e.Kr.). De var förmodligen inspirerade av romerska mynt med kejsarens avbild, som många bar runt halsen som ett tecken på att de tjänat i Roms armé.
Foto: Petter Lawenius
Inuti det nedbrunna huset från 400-talet har flertalet medaljonger av guld, så kallade brakteater grävts fram. Dessa brakteatrar var populära smycken under folkvandringstid (400-550 e.Kr.) och vendeltid (550-800 e.Kr.). De var förmodligen inspirerade av romerska mynt med kejsarens avbild, som många bar runt halsen som ett tecken på att de tjänat i Roms armé.
Foto: Petter Lawenius
Järnring
Detta ringhandtag av järn grävdes fram i ett av stolphålen i kulthuset. Handtaget är svårt att datera. Det kan ha suttit på en av de tre dörrarna, för att sedan läggas ner när huset övergavs under 8-900-talet. Ännu ett ringhandtag av ännu större storlek hittades i närheten, och kan ha suttit på någon av de andra dörrarna
.Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet
Detta ringhandtag av järn grävdes fram i ett av stolphålen i kulthuset. Handtaget är svårt att datera. Det kan ha suttit på en av de tre dörrarna, för att sedan läggas ner när huset övergavs under 8-900-talet. Ännu ett ringhandtag av ännu större storlek hittades i närheten, och kan ha suttit på någon av de andra dörrarna
.Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet
Kirurgiska instrument
Dessa små skalpeller hittades nedgrävda tillsammans med ett antal kirurgiska instrument, vapen och tonvis med ben i området kring kulthuset, och har använts av dåtidens läkare. Detta påvisar att läkekonst bedrevs i Uppåkra, redan under den tidigare delen av järnåldern.
Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet
Dessa små skalpeller hittades nedgrävda tillsammans med ett antal kirurgiska instrument, vapen och tonvis med ben i området kring kulthuset, och har använts av dåtidens läkare. Detta påvisar att läkekonst bedrevs i Uppåkra, redan under den tidigare delen av järnåldern.
Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet
Ögonbrynsbåge omkring 600 e.Kr
Denna ögonbrynsbåge av förgyllt brons och vinkelställda inläggningar av niello (gravering i svart färgmassa) satt en gång på en mycket praktfull hjälm från vendeltiden (550-750/800 e.Kr.). Möjligtvis kan två små bronsgaltar ha suttit som dekoration på samma hjälm, då de hittades i anslutning till ögonbrynsbågen. I Uppåkra har endast fragment av hjälmar hittats, men några exempel på liknande hjälmar kommer från Vendel och Valsgärde i Sverige, och Sutton Hoo i England.
Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet
Denna ögonbrynsbåge av förgyllt brons och vinkelställda inläggningar av niello (gravering i svart färgmassa) satt en gång på en mycket praktfull hjälm från vendeltiden (550-750/800 e.Kr.). Möjligtvis kan två små bronsgaltar ha suttit som dekoration på samma hjälm, då de hittades i anslutning till ögonbrynsbågen. I Uppåkra har endast fragment av hjälmar hittats, men några exempel på liknande hjälmar kommer från Vendel och Valsgärde i Sverige, och Sutton Hoo i England.
Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet
Helge 800 e.Kr
Den här lilla statyetten daterad till slutet av 700 eller början av 800-talet hittades söder om Stora Uppåkra kyrka, och hör till ett platsens mest egendomliga fynd. Den föreställer troligtvis ett lejon, som symboliserade Gud eller Jesus i skepnad av ”Lejonet av Juda”. De två ormarna som slingrar sig runt lejonets huvud och tassar representerar ondskan i kamp med godheten, något som förekommer i kristen symbolik. Statyetten kan ha suttit på ett relikskrin som tagits från en kyrka eller ett kloster under ett vikingatåg på de brittiska öarna eller i dagens Frankrike. Den kan också ha kommit till Uppåkra via kristna missionärer, och kan vara ett av de första kristna föremål som kom till Uppåkra. Fyndet metalldetekterades fram av arkeologen Bertil Helgesson, varav namnet ”Helge”.
Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet
Den här lilla statyetten daterad till slutet av 700 eller början av 800-talet hittades söder om Stora Uppåkra kyrka, och hör till ett platsens mest egendomliga fynd. Den föreställer troligtvis ett lejon, som symboliserade Gud eller Jesus i skepnad av ”Lejonet av Juda”. De två ormarna som slingrar sig runt lejonets huvud och tassar representerar ondskan i kamp med godheten, något som förekommer i kristen symbolik. Statyetten kan ha suttit på ett relikskrin som tagits från en kyrka eller ett kloster under ett vikingatåg på de brittiska öarna eller i dagens Frankrike. Den kan också ha kommit till Uppåkra via kristna missionärer, och kan vara ett av de första kristna föremål som kom till Uppåkra. Fyndet metalldetekterades fram av arkeologen Bertil Helgesson, varav namnet ”Helge”.
Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet
GuldgubbarI
hålen efter stolparna och längs ceremonihusets väggar har över 120 guldbleck, så kallade guldgubbar, hittats. Guldgubbarna är små och tunna som frimärken. De hittas på järnåldersboplatser runt om i Skandinavien. Kanske satt dessa små guldbleck uppe på väggar och pelare, glittrande i skenet från elden. Fynd av fyra patriser, stämplar, vittnar om att de även tillverkats på platsen.Foto: Historiska Museet vid Lunds UniversitetHelge 800 e.Kr
Den här lilla statyetten daterad till slutet av 700 eller början av 800-talet hittades söder om Stora Uppåkra kyrka, och hör till ett platsens mest egendomliga fynd. Den föreställer troligtvis ett lejon, som symboliserade Gud eller Jesus i skepnad av ”Lejonet av Juda”. De två ormarna som slingrar sig runt lejonets huvud och tassar representerar ondskan i kamp med godheten, något som förekommer i kristen symbolik. Statyetten kan ha suttit på ett relikskrin som tagits från en kyrka eller ett kloster under ett vikingatåg på de brittiska öarna eller i dagens Frankrike. Den kan också ha kommit till Uppåkra via kristna missionärer, och kan vara ett av de första kristna föremål som kom till Uppåkra. Fyndet metalldetekterades fram av arkeologen Bertil Helgesson, varav namnet ”Helge”.
Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet
hålen efter stolparna och längs ceremonihusets väggar har över 120 guldbleck, så kallade guldgubbar, hittats. Guldgubbarna är små och tunna som frimärken. De hittas på järnåldersboplatser runt om i Skandinavien. Kanske satt dessa små guldbleck uppe på väggar och pelare, glittrande i skenet från elden. Fynd av fyra patriser, stämplar, vittnar om att de även tillverkats på platsen.Foto: Historiska Museet vid Lunds UniversitetHelge 800 e.Kr
Den här lilla statyetten daterad till slutet av 700 eller början av 800-talet hittades söder om Stora Uppåkra kyrka, och hör till ett platsens mest egendomliga fynd. Den föreställer troligtvis ett lejon, som symboliserade Gud eller Jesus i skepnad av ”Lejonet av Juda”. De två ormarna som slingrar sig runt lejonets huvud och tassar representerar ondskan i kamp med godheten, något som förekommer i kristen symbolik. Statyetten kan ha suttit på ett relikskrin som tagits från en kyrka eller ett kloster under ett vikingatåg på de brittiska öarna eller i dagens Frankrike. Den kan också ha kommit till Uppåkra via kristna missionärer, och kan vara ett av de första kristna föremål som kom till Uppåkra. Fyndet metalldetekterades fram av arkeologen Bertil Helgesson, varav namnet ”Helge”.
Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet
Dräktsmycke, c:a 850-950 e.Kr
Detta föremål, som kan ha använts som en dräktnål eller ett spänne, är tillverkat i så kallad borrestil. Stilen var populär från omkring mitten av 850-950 e.Kr. Arkeologiskt sett är inte detta fynd särskilt märkvärdigt, men den lilla figuren har ändå kommit att bli Uppåkras största ”kändis” efter att ett reportage av Discovery Channel. Föremålet skulle förmodligen föreställa ett lejon – en tidigkristen symbol för kunglighet och godhet. Men teorin är att upphovsmakaren hade med sannolikhet inte sett ett lejon tidigare, och resultatet blev därefter: en figur med slående likhet med populärkulturens mest kända mus -Musse Pigg!Foto:Historiska Museet vid Lunds UniversitetGuldgubbarI
hålen efter stolparna och längs ceremonihusets väggar har över 120 guldbleck, så kallade guldgubbar, hittats. Guldgubbarna är små och tunna som frimärken. De hittas på järnåldersboplatser runt om i Skandinavien. Kanske satt dessa små guldbleck uppe på väggar och pelare, glittrande i skenet från elden. Fynd av fyra patriser, stämplar, vittnar om att de även tillverkats på platsen.Foto: Historiska Museet vid Lunds UniversitetHelge 800 e.Kr
Den här lilla statyetten daterad till slutet av 700 eller början av 800-talet hittades söder om Stora Uppåkra kyrka, och hör till ett platsens mest egendomliga fynd. Den föreställer troligtvis ett lejon, som symboliserade Gud eller Jesus i skepnad av ”Lejonet av Juda”. De två ormarna som slingrar sig runt lejonets huvud och tassar representerar ondskan i kamp med godheten, något som förekommer i kristen symbolik. Statyetten kan ha suttit på ett relikskrin som tagits från en kyrka eller ett kloster under ett vikingatåg på de brittiska öarna eller i dagens Frankrike. Den kan också ha kommit till Uppåkra via kristna missionärer, och kan vara ett av de första kristna föremål som kom till Uppåkra. Fyndet metalldetekterades fram av arkeologen Bertil Helgesson, varav namnet ”Helge”.
Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet
Detta föremål, som kan ha använts som en dräktnål eller ett spänne, är tillverkat i så kallad borrestil. Stilen var populär från omkring mitten av 850-950 e.Kr. Arkeologiskt sett är inte detta fynd särskilt märkvärdigt, men den lilla figuren har ändå kommit att bli Uppåkras största ”kändis” efter att ett reportage av Discovery Channel. Föremålet skulle förmodligen föreställa ett lejon – en tidigkristen symbol för kunglighet och godhet. Men teorin är att upphovsmakaren hade med sannolikhet inte sett ett lejon tidigare, och resultatet blev därefter: en figur med slående likhet med populärkulturens mest kända mus -Musse Pigg!Foto:Historiska Museet vid Lunds UniversitetGuldgubbarI
hålen efter stolparna och längs ceremonihusets väggar har över 120 guldbleck, så kallade guldgubbar, hittats. Guldgubbarna är små och tunna som frimärken. De hittas på järnåldersboplatser runt om i Skandinavien. Kanske satt dessa små guldbleck uppe på väggar och pelare, glittrande i skenet från elden. Fynd av fyra patriser, stämplar, vittnar om att de även tillverkats på platsen.Foto: Historiska Museet vid Lunds UniversitetHelge 800 e.Kr
Den här lilla statyetten daterad till slutet av 700 eller början av 800-talet hittades söder om Stora Uppåkra kyrka, och hör till ett platsens mest egendomliga fynd. Den föreställer troligtvis ett lejon, som symboliserade Gud eller Jesus i skepnad av ”Lejonet av Juda”. De två ormarna som slingrar sig runt lejonets huvud och tassar representerar ondskan i kamp med godheten, något som förekommer i kristen symbolik. Statyetten kan ha suttit på ett relikskrin som tagits från en kyrka eller ett kloster under ett vikingatåg på de brittiska öarna eller i dagens Frankrike. Den kan också ha kommit till Uppåkra via kristna missionärer, och kan vara ett av de första kristna föremål som kom till Uppåkra. Fyndet metalldetekterades fram av arkeologen Bertil Helgesson, varav namnet ”Helge”.
Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet
Stöd stiftelsen
Nedan finner du stiftare, finansiärer och sponsorer till Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center.
Vill du bidra till Uppåkrastiftelsens arbete är du välkommen att kontakta verkställande direktör Karin Nilsson här.
Vill du bidra till Uppåkrastiftelsens arbete är du välkommen att kontakta verkställande direktör Karin Nilsson här.
